Lågtyska (Nedderdüütsch), eller plattyska (Plattdüütsch), är ett lågtyskt språk som i dag talas i norra Tyskland och Nederländerna. Det bör inte förväxlas med den lågtyska språkfamiljen, vilken det tillhör.
Lågtyskan var lingua franca i Hansan, och har haft stor inverkan på bland annat de moderna skandinaviska språken. Ett centralt verk för den lågtyska språkforskningen är Sachsenspiegel, som är en lagbok från 1200-talet.
Lågtyska tillhör huvudgrenen lågsaxiska, som skiljer sig från den andra grenen lågfrankiska, dit bland andra nederländskan hör (stundom utgör endast de lågsaxiska språken de lågtyska, stundom inkluderas de lågfrankiska). Lågtyskan brukar delas upp i östliga och västliga dialekter, varav de västliga är de med störst omfång.
I början på 1600-talet övertog den i södra Tyskland använda högtyskan rollen som skriftspråk och bildat talspråk även i Nordtyskland. Under 1800- och 1900-talens urbanisering och industrialisering har lågtyskan blivit mer av en dialekt som talas i första hand på landsbygden.
Lågtyska talas i dag av ca 8 miljoner personer i delstaterna Bremen, Hamburg, Mecklenburg-Vorpommern, Niedersachsen och Schleswig-Holstein samt i delar av Brandenburg, Nordrhein-Westfalen och Sachsen-Anhalt. Lågtyskan talas i större utsträckning längs kusterna än i inlandet.
Språket var varit på tillbakagång under lång tid till förmån för högtyska, eftersom lågtyska inte lärs ut i skolorna i någon större utsträckning. Det finns ett etablerat skriftspråk för lågtyska (med egen Wikipedia), men få lär sig skriva det.
Genom olika initiativ stöd från delstater och kommuner har en lågtysk litteratur återuppstått och lågtyskan har åter börjat användas inom bland annat teatern, kyrkan och i moderna medier. Antalet talare fortsätter dock att minska, framför allt genom att föräldrar talar högtyska med sina barn.
Fasta forsknings- och utbildningsresurser för lågtyska finns vid universiteten i Bielefeld, Flensburg, Greifswald, Göttingen, Hamburg, Kiel, Münster, Magdeburg och Rostock. Dessutom ges utbildning i lågtyska vid en rad andra universitet i norra Tyskland. Det finns vidare olika institut som har som syfte att främja lågtyskan, exempelvis institutet för det lågtyska språket i Bremen och den plattyska byrån i Aurich, Ostfriesland. Plattyska byrån arbetar bland annat för att främja användandet av lågtyska i arbetslivet och tvåspråkighet på daghem och i skolor. Det finns i Ostfriesland mer än 30 tvåspråkiga daghem som regelmässigt arbetar med både hög- och lågtyska.
Uppskattningsvis drygt hälften av befolkningen i norra Tyskland kan tala lågtyska och ca 90 % förstår lågtyska. Uppskattningsvis ca 10 % av barnen i ett av lågtyskans kärnområden i Ostfriesland växer upp med lågtyska som modersmål och ca 10 % växer upp tvåspråkigt. Resterande 80 % växer upp med högtyska.
redigera Inflytande på svenska språket
- Se även artikeln om yngre fornsvenska
Under medeltiden hade Hansatyskan stort inflytande på svenskan, främst i handelsstäderna. Ord och ordbildningelement lånades in. Inflytandet blev dock svagare under 1500- och 1600-talet och under stormaktstiden var man mycket vaksam mot tyska ordformer. [1]
redigera Referenser
- ^ Jan Svensson, Kommunikationshistoria, s. 38
redigera Litteratur
- Ingmar Karlsson,Tyska - lätt som platt, Svenska Dagbladet 2001-03-14. http://www.abisf.com/articles/article_TyskaLattSomPlatt.html
- Jan Svensson, Kommunikationshistoria, Lund 1988
- Rapport från riksdagen 2004/05:RFR3 Nationella minoriteter och minoritetsspråk.
