| sorbiska (serbšćina) | |
|---|---|
| Talas i: | Tyskland |
| Region: | Centraleuropa |
| Antal talare: | 20 - 40 000 |
| Status: | |
| Klassificering: | indoeuropeiskt slaviskt |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Brandenburg och Sachsen som regionalspråk |
| Språkmyndighet: | - |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | - |
| ISO 639-2 | wen (för båda sorbiska språk) hsb (högsorbiska) dsb (lågsorbiska) (B) / - (T) |
Sorbiska är ett västslaviskt språk som talas av 20 - 40 000 personer kring städerna Bautzen (högsorbiska Budyšin) och Cottbus (lågsorbiska Chóśebuz) i Tyskland.
Sorbiska är uppdelat i högsorbiska och lågsorbiska. Högsorbiska talas i Oberlausitz i Sachsen. De flesta talarna finns i "triangeln" mellan Bautzen i söder över Kamenz i väster till Hoyerswerda i norr. En andra tyngdpunkt finns mellan Hoyerswerda och Bad Muskau mot öster. Lågsorbiska talas i Niederlausitz omkring Cottbus.
Hög- och lågsorbiska skiljer sig åt i såväl uttal som grammatik. Högsorbiskan står fonetiskt tjeckiskan nära, medan lågsorbiskan står närmare polskan.
Båda sorbiska språken använder förutom singularis och pluralis också dualis i numerussystemet. Genussystemet omfattar maskulinum, femininum och neutrum.
Högsorbiska använder sig av följande kasus:
I lågsorbiska finns vokativen endast för få ord.
Ytterligare skillnader i grammatiken består i deklinationer, konjugationer och att besläktade ord har olika grammatiska genus. Det finns också olika ord för samma begrepp som kan inte kan förklaras genom uttalsförändringar.
Hög- och lågsorbiska skrivs med sina egna alfabet, ett för varje språk. Båda alfabeten är modifierade latinska alfabet med extra skrivtecken Č, č, Ć, ć, Ě, ě, Ł, ł, Ń, ń, Ó, ó, Š, š och Ž, ž så väl som digrafen Ch, ch. Högsorbiska alfabetet använder dessutom Ř, ř och digrafen Dź, dź medan det lågsorbiska alfabetet använder Ŕ, ŕ, Ś, ś och Ź,ź. Bokstäverna Q, q, V, v och X, x används bara i egennamn. Det finns inga ord som börjar med Ě, ě, Ń, ń, Ó, ó eller Ř, ř.
Se även sorber.
